Hammerdal och ett knä mindre...

Det var dags för säsongen svåraste match, Hammerdal borta. På dagen så satt vi hos Paggen och lirade lite TVspel och vid 16 tiden gick bussen iväg mot Hammerdal som är typ 25 mil inåt landet. En riktig håla, 2.3mil till närmsta systembolag. Delar av publiken tog skotern till matchen. Så en liten håla, och den absolut minsta planen jag spelat på i hela mitt liv. Otroligt liten är den, så det finns nästan inga ytor alls. Förstår inte heller varför man lägger en sådan match på en fredag för vi var hemma 01:30. Mycket sjukdomar i laget också, min förkylning är iaf på bättringsvägen men inte helt frisk.

Matchen då, ja det var som vanligt fullt på läktaren när Hammerdal spelar sina matcher. Och publiken är ju väldigt speciella. Du har inte bara laget Hammerdal emot dig utan du har fan allt emot dig. Men det är ändå roligt på samma gång, skön stämning liksom.
Första perioden spelar vi ändå sådär, känns som vi har mest lägen och flera farliga lägen där vi skulle ha gjort mål. Hammerdal skapar inte lika mycket men kan ändå gå in i periodvila med 3-1 ledning.

Andra perioden är den sämsta vi gjort, vi hamnar i en för djup svacka i matchen och det löser Hammerdal utmärkt och gör för många mål. Vi missar markering och dom kan bara raka in bollen i öppen kassa gång på gång känns det som. När perioden äntligen är slut så har Hammerdal en betryggande ledning med 12-5.

Tredje perioden så hittar vi tillbaka mer till ett bättre spel men inte vårt eget spel, då det var helt omöjligt att spela vårt spel på denna lilla planen. Tredje perioden spelar vi ändå bra och den vinner vi också. Matchen slutar 15-9 till Hammerdal och vi har åkt på en riktig läxa.

Tycker att vi spelar på tok för dåligt när vi missar enkla markeringar och går bort oss för lätt. Vet inte hur många mål dom bara kan raka in enkelt men det är en hel del. Sedan måste ju bröderna Larsson få beröm. Det finns ju en anledning till att dom toppar poängligan med 111 respektive 78 poäng på 17 matcher. Det är helt sjukt.

Tycker inte heller man kom in i matchen riktigt, svårt att ta löpningar och väldigt svårt att spela powerplay. Speciellt det powerplay vi tränat på. Men detta var inte heller en match någon trodde vi skulle vinna. Och det känns som, är det någon match vi kan förlora så är det denna.

För min del gick det ju sådär, kom inte riktigt in i matchen. Man sprang och försökte stå rätt men allt blev som så svårt. Man fick ingen yta att utmana motståndaren för så fort man tagit sig förbi så var man ju bakom målet och utanför hallen kändes det som. Fick in 1 mål iaf och det är väl alltid kul ändå. Men var tvungen att kliva av efter 10min i sista perioden då jag i en närkamp vred till knät. Får se hur det ser ut imorgon, men just nu känns det inget vidare. Gör ont på båda sidorna om knät samt ner längst utsidan av knät typ framsidan vaden (benhinnan) där någonstans. Kan knappt gå, ett par kryckor skulle vara något som det känns just nu faktiskt.......

 

Lätt den skönaste låten just nu! Spelas för fullt! Dam, da dam, dadadada dam